Seriöst inlägg. Orkar inte med mig själv när jag är seriös egentligen. Men nu blire så, OKEJ!?

För tre år sedan hade vi lite fest hos Simon och mig. Lite chipshjärtan fick jag och lite kramar och pussar. Umgicks med fina vänner och fina Simon.

För två år sedan uppstod det magi på Framnäs, i ett rum. Kärlek uppstod och hur mycket jag än försökte förneka så kärade jag ner mig helt i Axel. Den dagen.

För ett år sen var en av de värsta dagarna i mitt liv. Av olika orsaker, men jag hade alla mina fina vänner på framnäs i närheten. Och Axel fanns där också. Vilket gjorde det tiotusen kilo lättare.

I år är jag ensam. Ensam på alla hjärtansdag. Utan pojkvän eller vänner. Helt okej att vara ensam egentligen, bara väldigt ovant. Theres jobbar och ja.. som bekant känner jag inga i Gällivare :p Så Zlatanboken och tvn får vara mitt sällskap.

Missförstå mig inte. Jag tycker inte synd om mig själv för att jag är ensam, för en gångs skull, på alla hjärtansdag. Det är en överreklamerad dag och jag har haft sån otrolig tur att få spendera den dagen med så fina pojkvänner jag haft och så otroligt fina vänner jag har.

Trots allt hat och ilska man lätt kan skapa i och med ett uppbrott, så har jag faktiskt haft de finaste pojkvännerna man kan ha tror jag. Dom har satt en hög standard och det blir svårt att hitta någon som ens kommer i närheten av att spela i deras liga :)


bilden som inte har nåt med inlägget att göra, förutom att det är MIN BLOGG OCH JAG ÄR PÅ BILDEN (2008).

Glad alla hjärtans dag.


kärlek,
/sofiasniper


(men ni får ringa, sms och spontant hälsa på mig dock. för sååå jävla kul är det inte att vara själv haha)